När jag står på trappen till Öppet Hus och ser ut över bygden med all skog och böljande berg runt om så kan jag inte låta bli att förundras över allt det vackra Gud har skapat. Tänk, vilken rikedom och mångfald Han har gett oss! Inte ett barr, träd eller berg är exakt likt nästa, men ändå är de alla så vackra! Tillsammans formar naturen en vacker harmoni, som ett klingande välstämt ackord. Men tänk också på vilken förmåga Han har gett oss att skapa något mer av allt det vackra! Tänk på alla hus, allt som människan har byggt upp under århundranden av struktur, gemenskap, trygghet och ordning på denna vackra plats.

Adam och Eva, de första människorna, fick uppdraget av Gud att förvalta skapelsen, de fick uppdraget att kultivera och utveckla, och de fick uppdraget att göra detta tillsammans. Men trots att de föll av från Gud och trots att de skyllde ifrån sig, skyllde på varandra och försökte gömma sig för Honom, så upphörde inte uppdraget.

Genom världshistorien kan vi se att människans längtan att förvalta och utveckla det hon har runt om sig alltid har funnits där. Men det är också tydligt att ju längre bort från Gud detta görs, desto mer destruktivt blir resultatet. Människans uppdrag att förvalta och kultivera behöver utföras i Guds närhet, annars blir resultatet i slutändan destruktivt.

Låt oss tillsammans, vi som församling och gemenskap, förvalta och ta hand om det Gud har gett oss. Och vårt uppdrag är inte bara att bygga hus och forma infrastruktur, utan vårt uppdrag är att bygga Guds rike, göra lärjungar, visa barmhärtighet mot vår nästa och att älska Gud med allt vad vi har.

Tillsammans, i Guds närhet, kan vi skapa en vacker harmoni, ett klingande välstämt ackord som ljuder vackert till människor och inför Honom som gett oss allt detta att förvalta.

Guds välsignelse önskar jag dig!